2008

Nationella Överenskommelsen undertecknas av regeringen, idéburna sektorn, samt Sveriges Kommuner och Landsting.

2011-2013 Förfas

Visionen föds om Överenskommelsen Värmland.

2013 skedde ett dialogmöte med Länsstyrelsen.

2013-2016 Samlingsfas och dialogprocess

Storsamling för offentlig sektor och idéburna organisationer för att diskutera Överenskommelsen Värmland.

2014 bjöd Länsstyrelsen in till ett av mötena.

2015
Landstinget tog över arbetet med överenskommelsen och anordnade två dialogmöten. Inbjudan gick till idéburna sektorn inom områdena integration och socialt område.

Hösten 2015 föreslog Gert Olsson, dåvarande landstingsråd, att en organisation för att samla idéburen sektor ska starta. Detta utmynnade i att en arbetsgrupp bildades. I arbetsgruppen satt representanter från BRÅ, Studieförbundet Vuxenskolan, Civic, Föräldrastödet, Fritidsbanken, Röda Korset och IOGT-NTO.

2015-2016

Stormöten, seminarier, arbetsmöten och dialoger. Beslut av landstingsstyrelsen om att det ska finnas processledare från vardera part (landstinget och idéburen sektor) för arbetet med att ta fram Överenskommelsen Värmland.

2017 Formuleringsfas

Textförslag utarbetas, remisser för alla intresserade av Överenskommelsen Värmland. Embryot till Värmlands Idéburna kommer till när tjänstepersoner på landstinget och en tjänsteperson som ska representera idéburen sektor börjar samarbeta i formuleringsfasen om Överenskommelsen. Tjänstepersonen för idéburen sektor finansierades av landstinget.

Redan 2017 började vi prata om IOP, idéburet offentligt partnerskap, som samverkansform. IOP fanns med tidigt i den stora överenskommelsen redan 2012. Inte för oss, men för andra organisationer.

2018 Förankrings- och beslutsfas

NOD Sverige bildas – Nationella Överenskommelsen blir NOD.

Beslut om Överenskommelsen Värmland på stormöten samt i utskott och landstingsstyrelsen.

Överenskommelsen antas i Landstingsstyrelsen den 30 januari 2018 och den 20 april signeras överenskommelsen formellt mellan landstinget och 35 idéburna organisationer.

Rådet för idéburna bildas 2018 med en interrimsstyrelse bestående av den tidigare framtagna arbetsgruppen. Första mötet för Rådet genomförs.

Första årsmötet med rådet 28 mars 2018, då vi får en riktig styrelse för Nätverket Värmlands idéburna. Ungefär 10 regionala organisationer anslöt sig.

Logotyp tas fram för Nätverket Värmlands idéburna.

2018-2021 Genomförandefas

Signering, implementering och handlingsplan för Överenskommelsen Värmland.

2019
Landstinget i Värmland slås ihop med Kommunalförbundet Region Värmland och bildar tillsammans Region Värmland som blev den nya samarbetspart från offentlig sektor. De första diskussionerna om finansiering och IOP-avtal med Region Värmland startar.

Rådet för Idéburna startar på allvar. Sex ledamöter från politiken och sex ledamöter från Värmlands idéburna sitter som representanter i Rådet.

Stormöte på Fröding Arena genomförs.

På grund av pandemin höll vi digitala hållplatser, något som också har fortsatt även efter pandemin.

2021
Processen för att ta fram ett dokument för tydlig samverkan rörande IOP pågick. Tjänstepersonen som representerar idéburen sektor och arbetar för Nätverket Värmlands Idéburna har varit finansierad ett år i taget och en mer långsiktig lösning krävdes.

I december 2021 blev ett IOP blir undertecknat, men det började gälla från 1 januari 2022. I och med IOP-avtalet möjliggjordes en anställning av en verksamhetsledare på 50%.

Värmlands Idéburna deltar i arbetet med Värmlandsstrategin 2040 och RUS.

2022-2023 Reflektion och revidering

Uppdaterad och breddad Överenskommelse Värmland.

2022

I början av året utses en arbetsgrupp som ska ta fram handlingsplan och aktivitetsplan.

2023

Revidering av IOP – Uppdaterad utifrån erfarenhet, nya utmaningar och förutsättningar. Utökat anslag.

2024

54 organisationer har signerat Överenskommelsen.

Värmlands Idéburna har 34 medlemsorganisatoner.

Nätverksträffar, medlemsträffar och mötesplatsen Hållplats Idéburna hålls idag med jämna mellanrum, då idéburna organisationer bjuds in för samverkan och dialog.

Kris- och beredskapsfrågor blir ett aktuellt ämne att hantera för Värmlands Idéburna. Länsstyrelsen bjöd under våren 2024 in till två möten gällande beredskapsfrågor.

Framtiden

Många förutsättningar har förändrats. De flesta föreningar har inte fått någon uppräkning av stöd.
Neddragning av statsbidraget för studieförbunden drabbar hela idéburen sektor.

Nu börjar vi även prata kris och beredskapsfrågor. Detta är en fråga som kommer att vara högst aktuell. Där har idéburen sektor en viktig roll.

Under mötet hos landshövdingen är civilförsvarsutbildare, hemvärnet, MSB och andra organisationer som arbetar med beredskapsfrågor representerade. SISU pratar även om att ha krisplacerade idrottsledare som har möjlighet att kunna aktivera barn under en kris.

Värmlands Idéburna arbetar för att förtydliga vikten av att upprätthålla idéburna mötesplatser i kris.

Pa nationell nivå säger politiker att civilsamhället är oerhört viktigt, men för att skydda och utveckla civilsamhället och dess funktioner krävs också insatser och resurser. 
Regeringen måste visa i handling och med resurser att de tror på civilsamhällets kraft.

En oro finns att det blir mer fokus gentemot myndigheter samtidigt som man säger att civilsamhället är en viktig kraft.

Myndigheter måste få höra vad civilsamhället kan vara med och bidra med. Men då behövs regionala och lokala initiativ till mötesplatser där både politiker, myndigheter och representanter för civilsamhället och idéburen sektor kan vara på plats och hålla dialog.
Idag bjuds myndigheter in separat och aktörer i civilsamhället separat. Detta behöver vi ändra på och skapa framtida mötesplatser där alla aktörer är representerade.

Värmlands idéburna kan komma att få fler förfrågningar om att vara med, då VI är en kraft att räkna med. VI tar stafettpinnen.

Vi är organiserade för att möta framtidens utmaningar, men problemet är alltid de ekonomiska. Vi behöver resurser för att kunna driva de viktiga frågor som vi arbetar med. Vi kan inte göra det enskilt utan behöver varandra.

Bygdegårdar, kyrkor, etc. kan fungera som fantastiska samlingslokaler och mötesplatser. Enorma resurser för att härbärgera människor i kris. Staten skulle spara miljarder på att använda dessa resurser. Vi behöver inte bygga upp några center, vi finns redan. Låt oss i civilsamhället jobba med frågorna.

Bygdegårdarna som är en enorm resurs i kris behöver underhållas även i tider då vi inte har kris. VI har en viktig roll att få upp civilsamhället i samverkan.

Det finns mellan 50-60 organisationer som har undertecknat Överenskommelsen, och VI har potential att härbärgera många fler än vi har idag. Civilsamhällskartan visar på ännu fler.
Det finns ett starkt föreningsliv i Värmland, så VI har stor potential att växa.