Vår historia
Här kan du läsa mer om hur Värmlands Idéburna blev det vi är idag: röstbärare och möjliggörare för idéburna sektorn i Värmland.
2008
- Nationella Överenskommelsen undertecknades av regeringen, idéburna sektorn, samt Sveriges Kommuner och Landsting.
2011-2013 Förfas
- Visionen om Överenskommelsen Värmland föddes.
- 2013 skedde ett dialogmöte med Länsstyrelsen.
2013-2016 Samlingsfas och dialogprocess
- Storsamling för offentlig sektor och idéburna organisationer för att diskutera Överenskommelsen Värmland.
- 2014 bjöd Länsstyrelsen in till ett av mötena.
- 2015: Landstinget tog över arbetet med överenskommelsen och anordnade två dialogmöten. Inbjudan gick till idéburna sektorn inom områdena integration och socialt område. På hösten föreslog dåvarande landstingsråd, att en organisation för att samla idéburen sektor skulle starta. Detta utmynnade i att en arbetsgrupp bildades. I arbetsgruppen satt representanter från Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan, Civic, Föräldrastödet, Fritidsbanken, Röda Korset och IOGT-NTO.
- 2015-2016: Stormöten, seminarier, arbetsmöten och dialoger. Beslut av landstingsstyrelsen om att det skulle finnas processledare från vardera part (landstinget och idéburen sektor) för arbetet med att ta fram Överenskommelsen Värmland.
2017 Formuleringsfas
- Textförslag utarbetades, remisser till alla intresserade av Överenskommelsen Värmland. Embryot till Värmlands Idéburna kom till när en tjänsteperson på landstinget och en tjänsteperson för idéburen sektor började samarbeta i formuleringsfasen om Överenskommelsen. Tjänstepersonen för idéburen sektor finansierades av landstinget.
Samtal om att inleda samverkan genom IOP, idéburet offentligt partnerskap fördes.
2018 Förankrings- och beslutsfas
- Nationella Överenskommelsen bytte namn till NOD, vilket är en förkortning för Nationellt Organ för Dialog.
- Beslut om Överenskommelsen Värmland på stormöten samt i utskott och landstingsstyrelsen.
- Överenskommelsen antogs i Landstingsstyrelsen den 30 januari 2018 och den 20 april signerades överenskommelsen formellt mellan landstinget och 35 idéburna organisationer.
- Rådet för idéburna bildades 2018 med en interrimsstyrelse bestående av den tidigare framtagna arbetsgruppen. Första mötet för Rådet genomfördes.
- Första årsmötet med rådet 28 mars 2018, då en riktig styrelse för Nätverket Värmlands idéburna skapades. Ungefär 10 regionala organisationer anslöt sig till nätverket.
- Logotyp togs fram för Nätverket Värmlands idéburna.
2018-2021 Genomförandefas
- Signering, implementering och handlingsplan för Överenskommelsen Värmland.
- 2019: Landstinget i Värmland slogs ihop med Kommunalförbundet Region Värmland och bildade tillsammans Region Värmland som blev den nya samarbetspart från offentlig sektor. Diskussioner om finansiering och IOP-avtal med Region Värmland fördes.
Rådet för Idéburna startade på allvar. Sex ledamöter från politiken och sex ledamöter från Värmlands Idéburna satt som representanter i Rådet.
Stormöte på Gustaf Fröding Hotell genomförs.
På grund av pandemin höll vi digitala hållplatser, något som också har fortsatt även efter pandemin.
- 2021: Tjänstepersonen som representerade idéburen sektor och arbetade för Nätverket Värmlands Idéburna har varit finansierad ett år i taget och en mer långsiktig lösning krävdes.
Processen för att ta fram ett dokument för tydlig samverkan rörande IOP pågick. I december 2021 blev ett IOP som började gälla 1 januari 2022 undertecknat. I och med IOP-avtalet möjliggjordes anställandet av en verksamhetsledare på 50%.
Värmlands Idéburna deltog i arbetet med Värmlandsstrategin 2040 och RUS.
2022-2023 Reflektion och revidering
- Uppdaterad och breddad Överenskommelse Värmland.
- 2022: I början av året utsågs en arbetsgrupp som skulle ta fram handlingsplan och aktivitetsplan.
- 2023: Revidering av IOP – Uppdaterad utifrån erfarenhet, nya utmaningar och förutsättningar. Utökat anslag.
- 2024: 54 organisationer har signerat Överenskommelsen. Värmlands Idéburna har 36 medlemsorganisatoner.
Nätverksträffar, medlemsträffar och mötesplatsen Hållplats Idéburna hålls idag med jämna mellanrum, då idéburna organisationer bjuds in för samverkan och dialog.
Kris- och beredskapsfrågor blir ett aktuellt ämne att hantera för Värmlands Idéburna. Länsstyrelsen bjöd under våren 2024 in till två möten gällande beredskapsfrågor.
Nu och framtiden
Många förutsättningar har förändrats. De flesta föreningar har inte fått någon uppräkning av stöd. Neddragningen av statsbidraget för studieförbunden drabbar hela idéburen sektor.
Nu börjar vi även prata kris och beredskapsfrågor. Detta är en fråga som kommer att vara högst aktuell. Där har idéburen sektor en viktig roll.
Värmlands Idéburna arbetar för att förtydliga vikten av att upprätthålla idéburna mötesplatser i kris.
På nationell nivå säger politiker att civilsamhället är oerhört viktigt, men för att skydda och utveckla civilsamhället och dess funktioner krävs också insatser och resurser.
Regeringen måste visa i handling och med resurser att de tror på civilsamhällets kraft.
En oro finns att det blir mer fokus gentemot myndigheter samtidigt som man säger att civilsamhället är en viktig kraft.
Myndigheter måste få höra vad civilsamhället kan vara med och bidra med. Men då behövs regionala och lokala initiativ till mötesplatser där både politiker, myndigheter och representanter för civilsamhället och idéburen sektor kan vara på plats och hålla dialog.
Idag bjuds myndigheter in separat och aktörer i civilsamhället separat. Detta behöver vi ändra på och skapa framtida mötesplatser där alla aktörer är representerade.
Värmlands idéburna kan komma att få fler förfrågningar om att vara med, då VI är en kraft att räkna med. VI tar stafettpinnen.
Vi är organiserade för att möta framtidens utmaningar, men problemet är alltid de ekonomiska. Vi behöver resurser för att kunna driva de viktiga frågor som vi arbetar med. Vi kan inte göra det enskilt utan behöver varandra.
Bygdegårdar, kyrkor, etc. kan fungera som fantastiska samlingslokaler och mötesplatser. Enorma resurser för att härbärgera människor i kris. Staten skulle spara miljarder på att använda dessa resurser. Vi behöver inte bygga upp några center, vi finns redan. Låt oss i civilsamhället jobba med frågorna.
Bygdegårdarna som är en enorm resurs i kris behöver underhållas även i tider då vi inte har kris. VI har en viktig roll att få upp civilsamhället i samverkan.
Det finns mellan 50-60 organisationer som har undertecknat Överenskommelsen, och VI har potential att härbärgera många fler än vi har idag. Civilsamhällskartan visar på ännu fler.
Det finns ett starkt föreningsliv i Värmland, så VI har stor potential att växa.